Historia

År 1691 kunde man inviga den första kyrkan i staden Jakobstad. Församlingen i staden var då kapell under Pedersöre. Den första kyrkan brändes ner under Stora ofreden 1714. Kyrkans prydnader och dyrbarheter räddades genom att de i krigets begynnelseskede fördes i säkerhet till Sverige.

Den nuvarande kyrkan byggdes på samma plats som den första och stod färdig 1731. Byggmästare och med all sannolikhet också ”arkitekt” var Johan Simonsson Knubb från Vörå.

 

Altartavlorna, föreställande ”Frälsaren på korset” och ”Den dyra och heliga nattvarden” är målade av porträttmålaren Frans Gabriel Westerberg i Stockholm 1784. Ovanför dessa altartavlor finns överdelen av en tidigare altartavla, som förmodligen fanns redan i den gamla kyrkan, föreställande Jesu himmelsfärd. Altaruppsatsen liksom predikstolen är gjorda av snickaren Magnus Holländer 1774 respektive 1778.

Av de värdefulla föremålen i kyrksalen kan nämnas mässingskronorna, som stadens borgare har donerat till församlingens första kyrka samt den över tre meter höga sjuarmade ljusstaken i mässing som donerades av borgmästaren Nicklas Wendelius hustru och arvingar år 1709. Ljusstaken stod ursprungligen i koret, rakt ovanför familjen Wendelius grav. Den placeringen föll inte alla i smaken och i slutet av 1700-talet monterades ljusstaken ner. Efter en trettioårig ”förvisning” till likvagnslidret invid kyrkan återkom ljusstaken på sin gamla plats. I slutet av 1800-talet betraktas ljusstaken igen som ett hinder vid gudstjänstfirningen och monterades ner. Efter en tid på Nationalmuseet i Helsingfors återbördades ljusstaken till Jakobstads kyrka 1916. Ljusstaken är den största i sitt slag i Finland och jämförs ofta med den ljusstake från 1400-talet, som finns i Storkyrkan i Stockholm.

I södra korsarmen hänger ett votivskepp, vars ursprung är något osäkert. Skeppet är med alla sannolikhet tillverkat i mitten av 1700-talet som en påminnelse om den omfattande skeppsbyggnation som då förekom i staden.

Kyrkans orgel från 1972 är byggd av orgelbyggeri Virtanen och har 26 stämmor.

Klockstapeln som står på kyrkogården är av österbottnisk typ och härstammar från år 1742. På kyrkogården finner man också en enhetlig rad av gravkapell som fem borgare i staden lät bygga åt sig själva under perioden 1778-1786.